<![CDATA[FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, fyller nu 20 år. Mycket har hänt sedan den antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989, men mycket återstår också att göra. Arbetet för barns rättigheter får inte stanna av utan måste pågå hela tiden.

Sverige har valt att bit för bit anpassa svensk lag efter konventionen. Denna transformeringsmetod har visat sig inte göra tillräcklig skillnad för att garantera barns rättigheter i Sverige. Det är ett omständligt arbete eftersom det är svårt att på förhand säga exakt vilka lagar som är relevanta att anpassa. Det är också så att vid transformeringen har olika former av förbehåll lagts till den svenska lagstiftningen. Det gäller till exempel rätten för barn att komma till tals i frågor som rör dem. Där har rekvisit som inte återfinns i barnkonventionen lagts till i den svenska lagstiftningen vilket i praktiken öppnar möjligheten för tjänstemän att gå runt barnets rättighet.
I Sverige har frågan om hur lagstiftning bör förändras för att garantera barns rättigheter främst diskuterats utifrån att man antingen väljer transformeringsmetoden eller väljer inkorporeringsmetoden. Så skedde till exempel i barnkommitténs översyn av förhållanden mellan svensk lagstiftning och barnkonventionen. Emellertid har Norge sedan dess visat att metoderna med fördel kan kombineras. Där har barnkonventionen gjorts till norsk lag, samtidigt som processen att anpassa lagar till barnkonventionen ständigt pågår.
Inkorporeringen har där enligt Trond Waage, före detta norsk barnombudsman, fått en lång rad positiva konsekvenser. Barnrättsperspektivet har stärkts inom rättsväsendet. Ännu större effekter närmare barns vardag har inkorporeringen fått i form av stärkt barnrättsperspektiv i praxis hos förvaltningen. Man har även kunnat se att barns rättigheter har fått en större tyngd i andra delar av samhället, till exempel har forskningen ökat om barns situation och om hur rättigheterna efterlevs. Andra viktiga effekter är den starka internationella signalen det sänder ut, och att barns rättigheter i Norge nu finns samlade så att barnkonventionens helhetssyn kommer fram. Denna helhetssyn går förlorad och barnets ställning fragmentariseras när man som i Sverige enbart försöker att anpassa varje lag för sig.

Fortfarande finns flera områden där Sverige får kritik av FN:s barnrättskommitté för att barns rättigheter inte efterlevs. Barnrättskommittén rekommenderar därför i sin kritik från tidigare i år att Sverige inkorporerar barnkonventionen i svensk lag. En sådan rekommendation från den FN-kommitté som är satt att tolka och se över efterlevnaden av konventionen ställer höga krav på den som motsätter sig en inkorporering att visa varför det inte bör ske.

Min fråga till socialministern är därför:

Är socialministern beredd att vidta åtgärder för att barnkonventionen ska inkorporeras i svensk lagstiftning?

Följ debatten här (Planerad dag för debatt: 2009-12-04)
]]>

<![CDATA[På fredag den 20 november fyller barnkonventionen 20. Efter alla dessa år går det fortfarande trögt i kommuner och landsting ja också på den nationella nivån att få med barnets bästa och ett barnperspektiv i alla beslut.
I Sverige har vi valt att intte göra barnkonventionen till lag.Istället transformerar vi vartefter den svenska lagstiftningen och det tar långtid och blir fragmentiserat istället för barnkonventiopnens helhetsyn på barn.
Dessutom när svensk lagstiftning t.ex. asyllagstiftningen kommer i konflikt med barnkonventionen då gäller alltid svensk lag.
Men det finns en annan väg. Den har vårt grannland Norge valt. Redan 2003 blev barnkonventionen lag i Norge. Det var därför extra intressant att höra före detta barnombudsmannen, 1996-2004,Trond Wage berätta om vad det inneburit.
Självklart fanns det invändningar konventionen är för vag och oklar. det är politiken inte domstolarna som skall bestämma. Men arbgumenten för är starkare tyckte Trond och jag instämmer.
- en helhetsyn när det gäller barn rättigheter
- barnets bästa som en grund vid alla beslut
- starkare rättssäkerhet för barn
-bättre efterlevnad och en stark internationell signal
Men barnkonventionen och tolkningen av den är levande och förändras i takt med samhället. Därför finns också FN:s barnrättskommitté som i maj gav Sverige en hel del kritik t.ex för att papperslösa barn inte har rätt till skolgång och rekommenderade Sverige att anta barnkonventionen som lag. Visst vore det fint att fira 20 årsdagen med att stärka barnens rättigheter och göra banrkonventionen till lag? Du får nu den frågan av mig Göran Hägglund i en interpellation jag lämnar in imorgon
]]>

Boaktiv Landgången i Malmö är ett gemenskapsboende för kvinnor och män över 40. Det har funnits i c:a ett år. Ett smart sätt att bo för de av oss som vill påverka vårt boende, bygga det på inflytande från oss som bor, bli vän med grannarna, laga mat vissa dagar och komma till dukat bord andra eller när man vill, äta i egna lägenheten. I Boaktiv finns 40 lägenheter 2:or och 3:or men också matsal och kök, man äter ihop tre dagar i veckan. Gemensamt hobbyrum, samlingsrum och två övernattningslägenheter. Det finns också en fin innergård att mysa på under sommaren.
Så här skulle jag sjäkv gärna bo. Egen lägenhet men ändå gemenskap. Gå och fika på förmiddagen om jag har lust och alltid träffa någon. Lära känna mina grannar och komplettera varandra med olika kunskaper och erfarenheter. Hitta på en lagom mängd trevliga saker tillsammans, ge ett handtag till någon som behöver och få samma tillbaka.
Det tog 10 år av aktivt arbete inte minst av eldsjälen Kerstin. Jag bor två nätter i övernattningslägenheten under mitt Malmöbesök och får god frukost hos Herman som jag känner sedan gammalt. Jag träffar flera av de som bor här. Alla trivs väldigt bra. Men några som har testat har flyttat igen.
Egentligen är ju detta ett vinna/vinna boende. Jag planerar för ett aktivt boende tillsamnns med andra där jag kan åldras. Visst är chansen stor att behovet av hemtjänst kommer senare och jag får nog anstränga mig om jag skall bli ensam och isolerad när jag inte orkar vara lika aktiv och utåtriktad längre. Jag har ju nära till mina vänner och vi har känt varandra i flera år.
Så varför skall det vara så svårt att bryta det traditionella boendemönsret och skapa flera alternativ.
För det var lika trögt och krävde en massa jobb att få igång Majbacken vid Chapmanstorg, Göteborgs motsvarighet till Landgången. Intresset är stort för fler bogemenskaper i Göteborg men det verkar vara lika tufft att få igång ett till. Det behövs nytänk mod och många olika alternativ att bo och man måste ha råd med dem. Så dessutom en ny social bostadspoltik.

Välkommen till v-blog.se. Det här är din första post. Redigera den eller kasta den. Sedan kan du börja blogga!

I oktober har jag besökt två länder Polen och Spanien. När det gäller kampen för kvinnors rättigheter kunde upplevelsen inte vara mer olik. Warszawa var en modern storstad, Vi var 4 kvinnor och 2 män från s, m, fp och v. Vi damp ner mitt i en regeringskris när fyra ministrar fick sparken pga en korruptionsaffär och statminister Donald Tusk höll tal till nationen med oss på Sejmens läktare. Vi träffade en hel rad politiker, nästan bara män, från en lång rad utskott. Kommentarerna för en del herrar om att vi var så många kvinnor var typiska. Någon hävdade att klimatfrågan var starkt överdriven. Polens stora kolberoende och rädsla av vara beroende av Ryssland för sina energibehov var tydlig. Värd- konservatismen är stor, inte minst när det gäller synen på kvinnors rättigheter.
Här är man en dålig mamma om barnen lämnas på dagis.
I förra veckan tillbringade jag två dagar med EU-nämnden i Madrid. Vi skulle träffa politiker och diskutera Spaniens EU-ordförandeskap. Vi diskuterade klimatfrågor med statssekreteraren och tre kvinnor till. Klimatfrågan är inte lika het i Spanien som hos oss. Roligast var ett träffa den 32 åriga jämställdhets-ministern. Feminismen lever i Spanien och driva aktivt av det regerande socialistpartiet som kanske är det enda landet i världen med fler kvinnor i regeringen än män. Det märks. Just nu står striden om abortfrågan het. Förslaget är fri abort till vecka 14 för att anpassa oss till andra länders lagstiftning, säkra kvinnors rättssäkerhet och skydda sjukvårdspersonalen. Kvinnor och personal skall inte dömas till fängelse för de gjort abort.
Det ärkekonservativa partido popular hävdar att frågan bara drivs av konfrontatoriska skäl och för att förolämpa katolska kyrkan och stor del av befolkningen.
Men inte nog med detta. Spanien prioriterar jämställdheten under sitt kommande EU-ordförandeskap, Har inrättat ett jämställdhetsdepartement för 1,5 år sedan. Bygger ut barnomsorgen och kvinnor som vårdar äldre anhöriga får ersättning. Att bekämpa mäns våld mot kvinnor pririteras med bland annat specialistenheter hos polis och åklagare.
Feminismen lever i Europa. Jag skall sätta upp solfjärden med budskapet respektera den du älskar på anslagstavlan och titta på den när jag behöver lite hopp.